 |
|
LIVET I ÄLVDALEN:
Boende
Lappar
Naturiakttagelser
Jordbruk
Matkultur
 Religiöst
liv
Läs mer:
Kyrkoåret från juli 1736 till
maj 1737
De hemliga uppgifterna i Käymäjärvi
|
|
Religiöst liv
Fader Outhier beskriver noggrant de religiösa sederna och
kyrkoårets händelser i den lutheranska kyrkan. Han
besökte många lokala gudstjänster. Fransmännen
avhöll sig dock från att hålla egna katolska
gudstjänster offentligt, ty det var förbjudet i lag.
I Torneå fanns två kyrkor. På Björkön
fanns en stenkyrka som de finskspråkiga använde.
|
|
Stadskyrkan av trä, där de svenskspråkiga gudstjänsterna
hölls, fanns på ön Suensaari. Kyrkoherden hade tre biträdande
präster eller kaplaner.
Torneå och Övertorneå kyrkoherdar hjälpte fransmännen
på många sätt. Expeditionen hade en fast övernattningsplats
hos Erik Brunnius på Övertorneå prästgård.
Övertorneå församling var stor. Kyrkoherden bodde invid
huvudkyrkan i Särkilax. Den andra kyrkan fanns vid bruksfabriken
i Hedenäs. I Kengis fanns ett kyrkokapell och en egen kaplan. Predikotillfällen
hölls även på gårdarna längs med älven
i områden därifrån det var långt till kyrkan.
Fransmännen förvånade sig över att kyrkfolket brast
i tårar under predikan.
I Torneå såg fransmännen många begravningar.
Liket hölls vanligtvis hemma så att man kunde ta avsked.
I begravningarna deltog rikligt med gäster från den närmaste
omgivningen. En ung flickas kista bars av 10 män och även
många präster deltog. I följetågen var bara männen
med. Kvinnorna gick till kyrkan och väntade där. Begravningsföljet
gick värdigt och i god takt.
Réginald Outhier, Journal från en resa i Norden:
Torneå kyrkan (s. 80-81)
|
|
|
