Kyrkoåret från juli 1736 till maj 1737
I Torneå stad förberedde gradmätningsexpeditionen sig
för färden för att söka mätplatser vid Torne
älv på bägge sidor om älven. Förberedelserna
för resan var klara just innan midsommar, men man kunde inte starta
alldeles genast.
Torsdagen var S:t Johannes dag, som man firar 11 dagar efter oss enligt
"gamla stilen". Det är en stor högtidsdag, och fastän
allting var klart kunde vi därför inte starta den dagen.
(Outhier. Journal från en resa i Norden, s. 38)
Gudstjänster hölls sommartid varje söndag.
Fredagen den 14.9 var en av årets fyra stora bönedagar.
Gudstjänsterna varade från morgon till långt in på
eftermiddagen och olovlig frånvaro bestraffades
Fredagen var en av de fyra stora årliga bönedagar, som konungen
av Sverige ålalägger landets innevånare att iakttaga.
De arbetar då inte alls, och en från varje familj måste
komma till kyrkan, om de än bor 30 mil, dvs 60 lieues, därifrån.
I Pello är endast fem familjer undantagna härifrån på
grund av risken för elds- eller andra olyckor; denna befrielse
går i tur bland dem alla. I kyrkan tar man upp namnen på
dem som är där, och de familjer som är frånvarande
utan gott skäl får obehag därav. Dessa dagar sitter
man mycket länge i kyrkan. I kyrkan i Övertorneå
hölls två predikningar i följd, och man var i kyrkan
från klockan 9 á 10 på morgonen till klockan 3 på
eftermiddagen. (Outhier. Journal från en resa i Norden, s.70)
På allhelgonadagen, måndagen den 12.11, hölls två
gudstjänster i Torneå stads kyrka, en på morgonen och
en på kvällen. Fransmännen förundrade sig över
hur invånarna i Torneå dagarna före jul trots den stränga
kölden livligt skötte sina ärenden och besökte varandra.
På julen satt man största delen av dagen i kyrkan och resten
av dagen hemma och läste och sjöng psalmer.
8.1.1737 var det menlösa barns dag och fransmännen samlades
för middag hos överstelöjtnant du Rietz.
Man firade Menlösa barns högtid, och vid middagstid såg
vi mer än 100 finnar komma ut ur finska kyrkan. Somliga återvände
in till staden, andra till sina bostäder längre upp vid floden.
Det var ett egenartat skådespel denna långa rad av slädar,
och Haapaniemi var en fördelaktig plats för att kunna iakttaga
det.
(Outhier. Journal från en resa i Norden, s. 101)
Nyårsdagen, som var en av de stora högtiderna, firades enligt
den franska kalendern 12.1. I början av januari arrangerades stora
marknader i Jukkasjärvi, dit reste man även från Torneå.
Under påsk hölls många gudstjänster. Då
fastade man inte som sed var i de katolska länderna, men människorna
iakttog enligt eget omdöme någon annan typ av återhållsamhet.
På torsdag i Stilla veckan gick invånarna i kyrkan. Där
hölls predikan utan
mässa. På fredagen gick man ännu mer mangrant i kyrkan.
Där hölls predikan
och mässa, och åtskilliga gick till nattvarden. Efter middag
hölls det
ytterligare predikan, och predikanten sjöng något från
predikstolen. Man
fastar inte ens på långfredagen, men iakttar den återhållsamhet
man finner
lämplig. Några särskilt fromma personer äter ingenting
alls på långfredagen.
På lördag och söndag, påskdagen, var det ganska
milt och vackert väder, snön
smälte i solskenet. På påskdagen höll kyrkoherden
och hans medhjälpare ingen
mässa, men man besökte kyrkan och där hölls predikan
på morgonen och på
kvällen.
Den första av de fyra stora bönefredagarna var fredagen den
3.5. Det var en varm dag. "Ortsborna gick i kyrkan tre gånger,
första gången klockan 5 på morgonen. De var i kyrkan
nästan hela dagen." (Outhier. Journal från en resa i
Norden, s. 108)
I måndasskiftet april-maj ordnades katekisation, ett allmänt
husförhör om katekesen. Katekisationen tog tre dagar och då
utfrågades utan åtskillnad såväl gamla som unga
om katekesen. På torsdag och fredag hölls katekisationen
på finska för drängar och pigor och på fredag
på svenska för borgarna, som alla infann sig punktligt.
På böndagarna för vårsådd under de s.k.
"gångedagarna" bad man om god årsväxt. Det
var dagarna mellan bönsöndag och Kristi himmelsfärdsdag.
Man hade firat påsk liksom vi, och liksom vi högtidlighöll
man också les Rogations. På måndag och tisdag
gick man flitigt i kyrkan, och det predikades över det evangelium
som vi har för mässan vid les Rogations. De kallar
dessa dagar Gongedag , vilket betyder processionsdag. De går
dock inte i procession utan nöjer sig med att höra predikan
och sjunga psalmer i kyrkan. (Outhier. Journal från en resa i
Norden, s. 110)
|
