|
|
LIVET I ÄLVDALEN:
Boende
Lappar
Naturiakttagelser
Jordbruk
Matkultur
Religiöst
liv
Läs mere:
Kyrkoåret från jli 1736 till maj
1737
De
hemliga uppgifterna i Käymäjärvi
|
|
De hemliga uppgifterna i Käymäjärvi
Outhier skriver inte värst mycket om lokal tro och föreställning.
Han nämner att dimman som stiger upp ur insjöarna ansågs
vara andeväsen och de kallades rån eller andar. Även
i Torne älv hade man sett ett stort väsen, något slags
djur, som kallades haltio, men andra sade att det var en björn,
som väntade i älven för att stjälpa omkull båtar
och uppsluka dem som finns ombord.
I april 1737 företog de Maupertuis tillsammans med herr Celsius
en resa längs älvens västra sida norrut till Käymäjärvi
för att titta på ett speciellt minnesmärke. Man hade
berättat mycket för honom om minnesmärket. Ortsborna
trodde att stenen inne i sig gömde för dem okända uppgifter.
De reste med pulka dessa påfrestande 25-30 franska mil (110-130
km) och hittade med hjälp av lapparna som var med som guider en
snöbetäckt sten. Celsius som var astronom och som var insatt
i runskrift kunde inte tolka den inristning som fanns på stenen.
Bägge herrarna kopierade noggrant all skrift som hackats på
stenen. De Maupertuis funderar i sin dagbok länge på skriftens
ursprung. Han är av den åsikten att skriften har gjorts under
en tid då klimatet i området har varit varmare.
Tornionlaakson vuosikirja 1977:
Runstenens märken (s. 149)
|
Runskriften i Käymäjärvi
(Tornionlaakson vuosikirja 1977) |
|