LIVET I ÄLVDALEN:
Boende
Lappar
Naturiakttagelser
Jordbruk
Matkultur
Religiöst liv

Läs mere:

Kyrkoåret från jli 1736 till maj 1737
De hemliga uppgifterna i Käymäjärvi

De hemliga uppgifterna i Käymäjärvi

Outhier skriver inte värst mycket om lokal tro och föreställning. Han nämner att dimman som stiger upp ur insjöarna ansågs vara andeväsen och de kallades rån eller andar. Även i Torne älv hade man sett ett stort väsen, något slags djur, som kallades haltio, men andra sade att det var en björn, som väntade i älven för att stjälpa omkull båtar och uppsluka dem som finns ombord.

I april 1737 företog de Maupertuis tillsammans med herr Celsius en resa längs älvens västra sida norrut till Käymäjärvi för att titta på ett speciellt minnesmärke. Man hade berättat mycket för honom om minnesmärket. Ortsborna trodde att stenen inne i sig gömde för dem okända uppgifter. De reste med pulka dessa påfrestande 25-30 franska mil (110-130 km) och hittade med hjälp av lapparna som var med som guider en snöbetäckt sten. Celsius som var astronom och som var insatt i runskrift kunde inte tolka den inristning som fanns på stenen. Bägge herrarna kopierade noggrant all skrift som hackats på stenen. De Maupertuis funderar i sin dagbok länge på skriftens ursprung. Han är av den åsikten att skriften har gjorts under en tid då klimatet i området har varit varmare.

Tornionlaakson vuosikirja 1977:

Runstenens märken (s. 149)