LIVET I ÄLVDALEN:
Boende
Lappar
Naturiakttagelser
Jordbruk
Matkultur
Religiöst liv

Dateringarna i Outhiers reseskildring följer den gregorianska kalenderns tideräkning. Den gregorianska tideräkningen var 12 dagar före den svensk-finska tideräkningen. Den gregorianska kalendern togs i bruk i Sverige-Finland 1753.

Livet i älvdalen på 1700-talet

Förutom att göra anteckningar om forskningsresultaten skrev De Maupertuis i sina dagböcker och framför allt Abbe Réginald Outhier i sin bok Journal från en resa i Norden mycket om levnadsförhållandena i Tornedalen. Outhiers reseskildring främjade i sin tid betydligt kunskapen om Norden. Publikationen utkom på franska i flera upplagor och den översattes till tyska 1759 och till engelska 1808. Till svenska har verket översatts 1982 och till finska 1975.

I Outhiers bok blir tornedalingarna kända för att vara rena, sega, kunniga och gästfria. Fransmännens forskningar framskred väl, tidtabellerna höll och fransmännen fick språkkunnigt sällskap längs Torne älvdalen, i Torneå, Övertorneå och Pello. Den lokala befolkningen gav tjänstvilligt hjälp. Övernattning och mat bjöds alltid. Posten kom till Torneå en gång i veckan och gick snabbt därifrån norrut.

I Pello besöktes de franska gästerna av Övertorneå kyrkoherde Brunnius och Antilius, kaplanen i Kengis. Antilius presenterade för expeditionen lapparnas kalender, runstaven. Han hade mat och öl med sig som välkomstpresent och fick som gengåva "många flaskor gott franskt brännvin". Under vinterns lopp blev fransmännen och borgarna i Torneå väl bekanta med varandra. Fester hölls både hos torneborna och hos fransmännen.

Réginald Outhier, Journal från en resa i Norden:
 
Om livet i Torneå (s. 92)